hästblogg

Lågstadiet tror jag var de jobbigaste åren för mig, jag ska inte klaga egentligen men.. Jag har alltid vart den där lilla pojkflickan som försökte passa in. Men jag hade inte lika många tjej kompisar som jag hade killkompisar. Jag ångrar verkligen inte att jag umgick med killarna för de ger så himla mycket än tjejkompisar.

När jag väl försökte så kände jag mig liksom alltid utanför, det gjorde jag inte med killarna. Men självklart ville jag ha någon som var som jag, som jag kunde prata med.

Jag började högstadiet och ja, jag fortsatte min lilla resa som pojkflicka, brydde mig inte om smink, klädstil eller utseende. Men det var just här jag började få fler tjejkompisar, jag började fotboll.. Ridit hade jag gjort sen jag var 4 år så det har alltid legat nära om hjärtat. Men iallafall, jag började med fotbollen, jag var kanske inte den smalaste tjejen av alla, men jag började ju bli smalare och smalare eftersom jag började träna. Detta var i 6:an, jag menar allt hände just det året, första kärleken och ja you name it.

Jag började 7:an, helt ny klass, jag växte ur mjukiskläder och började sminka mig lite. Men jag fick aldrig riktigt in det där med kläder, det jag tyckte var snyggt såg helt annorlunda ut i andras ögon. Det märkte jag efter ett tag.

Sen finns det en tjej som förändrade mitt liv, hon har funnits i mitt liv sen 5:an eller 6:an, tills förra året. Inte att hon är borta för alltid men tider förändras. Detta var pappas flickväns dotter. Hon fick mig att ändra min uppfattning att börja tänka på hur jag såg ut. Hon är precis två veckor äldre än mig, jag såg upp till henne.

Sen gick högstadiet med en jävla fart. I slutet av 9:an var det allt hände, fick bra vänner, en vän för livet (trodde jag). Jag orkar inte gå in på det. Men i slutänden värkar det som om jag ändå fick en vän för livet. En tjej som jag kan snacka om allt med, hon har ju sitt girl talk, medans jag sitter och lyssnar. Jag menar, jag har ju aldrig vart bra på det där med tjejsnack, hade ju inte så mycket tjejkompisar som liten.. Men jag älskar den tjejen hoppas verkligen hon vet det.

Och nu 1:an på gymnasiet, har hittat underbara vänner som jag till och med kände lite från innan. Goa människor, jag tänker på hur jag klär mig och hur jag ser ut. Det är viktigt för mig nu att killarna ser mig på rätt sätt. Jag älskar att umgås med killar fortfarande, föredrar det hellre än en tjejkväll, forfarande.